Tusse!

måndag 7 juli 2014

Trygghet

Vädret idag är lite intressant. Morgonen började väldigt varm men det kom aldrig någon sol och eftermiddagen har sen bjudit på flera åskskurar och rejält med regn i omgångar.

Tusse var aldrig rädd för åska eller fyrverkerier eller något sånt som valp. Hon struntade fullkomligt i allt sånt.

Men så en gång var ett riktigt oväder på intågande. Vi kunde se det från vår dåvarande balkong på långt håll. Det vara aldeles rosa och vi såg blixtarna i det och kontrasterna var sådär härligt starka som dom blir när solen försöker lysa genom tjocka mörka moln. Oh vad snyggt och häftigt vi tyckte det var. Så där stod vi på balkongen och sträckte oss över räcket för att se ovädret som kom från fel sida huset.

Har la vi en grund. Vi gjorde väldigt tydligt för tusse att det var något speciellt med det där ovädret. Hon tolkade inte det som att det var häftigt utan som att vi plötsligt var alerta helt enkelt! När Åskan dundrade hade vi en väldigt nervös hund. Ovädret höll på in på natten och ett tag försvann strömmen. Då gick vill till mina föräldrar en våning under för att tusse var väldigt nervös och deras hund inte brydde sig. Men Tusse var så stressad så hon gjorde utfall mot den andra hunden.

Nyårsafton samma år satt vi inne, ointresserade som vi är av smällandet. Men vi tittade ut genom fönstret då och då. jag såg i ögonvrån hur tusse gick från obekymrad när vi inte tittade ut men lite väl vaksam så fort vi tittade ut. Vi gav henne ett tuggben så släppte hon vaksamheten och fokuserade på det goda.

Jag tycker det är ganska facinerande att stå och titta på häftiga ösregn och dundrande åskväder. när stormen nästan fäller träden. Men varje gång jag gör det sår jag ett frö av oro hos min hund som är väldigt väldigt noga med att läsa av mig. Det är inte samma sak med resten av familjen även om hon påverkas av dem också men jag har en otroligt signalkänslig hund som framförallt håller koll på mattes signaler.

Så nu måste jag vara noga. Om det regnar, åskar osv så ska jag sätta mig ner. koppla av och bara vara. absolut inte gå rundor även om jag höll på att städa eftersom tusse bara reagerar att jag springer rundor, inte varför.

Om jag är stilla så kryper tusse nära. Så nära hon kan. helst vill hon vara i knät men ligga tätt intill funkar också. Och sen somnar hon. Åskar det kraftigt eller jag uppmärksammar henne för mycket med kliande så blir hon stressad och flämtar. Om jag får för mig att gå och sätta mig någon annanstans och inte bara låter henne följa med utan faktiskt kallar på henne, så blir hon stressad. Små saker som signalerar att ja, du behöver trygghet för det är nog lite farligt.

Men om hon får vara där. tätt intill och jag sitter stilla, inte tittar för mycket på fönstret, jag slappnar av allt vad jag kan, då somnar hon och sover genom det hela.

Trygghet för tusse är jag. det finns vad jag vet bara en person till som kan läsa tusse så snabbt och se vad hon behöver och det är Cicci och därför är tusse väldigt trygg med henne också. Sen finns det många människor som tusse fullkomligt älskar och gärna söker sig till men om hon blir stressad så är det jag (och cicci) som ser det där första tecknet och vet hur vi ska agera för att ta bort stressen istället för att förstärka eller ignorera den. En gång behövde jag gå iväg och ordna en sak när vi var flera stycken i en inomhuslokal med många hundar. Jag lämnade tusse med Cicci. Tusse blev trängd. Cicci såg det på henne och gick helt enkelt ut. stressen släppte.

Iallafall. Tusse litar blint på mig. Om hon blir rädd för något (utom hästar, det är hennes undantag och det är mitt fel) så söker hon sig TILL mig (hästar springer hon bort från helt enkelt för jag har lärt henne det när hon var valp och jag hade häst. Jag ville att hon sökte sig från hästarna eftersom hon är så liten så om en häst är nära mig så kommer hon aldrig att springa TILL mig för då måste hon springa mot hästen. så det är undantaget)

Hon vill vara nära, hon tar kontakt, hon ber om stöd och hjälp.

Ibland funderar jag på hur detta funkar inom andra läror. Jag tillhör ju klickerläran som bekant. Där får händer aldrig tillföra obehag såvda det inte är medicinskt såklart. men vi bestraffar inte med händer. Vi kan behöva ta tag i vår hund och ibland kan vi råka göra hunden illa. I mitt fall har detta skett då tusse blev attackerad av en annan hund och jag fick kasta tusse över ett staket för att undsätta henne.
 Det har också hänt att jag tagit tag i henne för att få henne att förstå att nu är det nog. absolut. men det får inte göra ont. det får inte vara obehagligt och det ska upphöra så fort jag får respons.

Är det därför hon söker fysisk kontakt för trygghet? hade hon gjort det om jag körde alfarullningar och om jag drog henne i örat eller sparkade henne i ljumsken när hon gjorde fel? Hade hon fortfarande sökt sig till mig?

Jag säger inte att hon inte hade det för jag vet inte hur det funkar. Om man väljer att träna med metoder där fysiska straff ingår, ingår det då också att stötta sin hund om den blir trygg eller anses det vara trams? eller dominans rent av?

Vad gör man om det åskar och hunden blir rädd?? och vad gör hunden?

Jag känner verkligen att det här är saker jag inte vet men som jag är nyfiken på, för att jag ju måste veta allt om saker för sån är jag som person haha.

Nä men lite av min nyfikenhet är för att jag undrar om detta är en typsik hund grej eller om det beror på metoder. Jag tycker nämligen det är facinerande hur vi kan få djur att lite så fullständigt på oss. Det är ju så extremt onaturligt beteende.


Någon som läser som vet?
Om du använder fysiska straff i din tränings och fostransmetod med din hund och hunden blir rädd för åska. hur agerar du? hur agerar hunden?


tisdag 24 juni 2014

små små valpar

Vi firade midsommar hos min goda vän och uppfödare Monica.
Hon har massa valpar hemma.

Det är då här som en del människor tycker att det är hemskt att hon utsätter valparna för detta. För det första ska valpar tydligen knappt träffa folk de första veckorna o sen skulle man väl aaaaaaaaaaaaldrig utsätta dem för en fest!

1. festen var utomhus, valparna var inomhus men visst det rörde sig folk i huset hela dagen och alla rum utom hundarnas var fulla av övernattande gäster som sen tog halva dagen på sig att vakna.

2. ja 2 blir lång. för det är där jag tänker berätta om min upplevelse.

Vi kom dit vid 4 på fredagen. Eftersom en av valparna är tingad av mina föräldrar så passade jag genast på att ta foto och gosa med henne. Lilla damen skakade! Det var flera av valparna som skakade. Dom tyckte det var lite läskigt att bli burna på. Dom var tuffa och framåt i övrigt men det var läskigt att bli buren faktiskt. Inte av kennelmatte och husse men av främlingar.

Valparna blev under midsommarafton kelade med av diverse folk i omgångar. Aldrig så att 15 pers satt hos valparna. Faktum var att det nog bara var jag och 3 barn som faktiskt satt inne hos valparna. Men därifrån stod jag och lyfte ut valpar till människor som ville mysa. På kvällen sov valparna som stockar. tryckta mot staketet där människor gickförbi. ingen reaktion.
Tikarna då? dom var med på festen. Dom sa till när dom ville in till sina valpar och var annars med på festen. Inte ett dugg stressade eller besvärade. Detta trots alla extra hundar som följt med på fest. Min egen tusse var en av dem. Tusse gillar inte andra hundar. Hon gör inget annat än morra och skälla men hon bara vill faktiskt inte leka!!
Där var en hund till av samma åsikt, minst! inte ett enda gruff. Alla hundar slappnade av ihop, alla respekterade varandra. Några lekte, några gosade, några sov, några åt.
Min hund fick träffa mina föräldrars valp. valpen ville leka. Tusse ville inte. hon morrade lite. valpen backade några steg och satte sig och studerade Tusse. inget pip, ingen rädsla bara "nähä vad du är tråkig då!" Sen var det över. Valpen försökte inte leka med, alltså accepterade Tusse den.
Och nej, tusse skulle aldrig bita valpen, hon bara informerar.



Om någon hund blev rädd för något eller på något vis stressad så sökte den sig till sin matte/husse och la sig där en stund. Inga koppel, ingen som sprang o sökte efter sin hund hela tiden. Allt skötte sig själv.

Valparna då. Ja dom var såklart inte ute på festen utan ville man gosa valp så gick man till andra sidan jätteträdgården som är på andra sidan huset. Eller så var man där inne.

På lördagen var det många som sov länge. Vi som var uppe på morgonen satt i köket och åt frukost med alla valparna på golvet runt oss.
Dom busade, gosade med barnen som satt på golvet. slocknade i deras famnar. Jag noterade en sak. Skakandet var borta! Kvittade vilken valp jag tog upp. Dom tyckte inte det var läskigt längre. alla dessa människor som gått förbi dem och klappat lite. alla dessa små mysstunder i olika famnar av olika ålder hade gjort att ingen valp längre tyckte att det var läskigt att en främmande lyfte upp den.

Förvånat konstaterade jag att valparna verkligen verkade ha haft fördel av denna festkväll!


Valpen som mina föräldrar ska ha har fått träffa sin familj sen den var 1 vecka. hon har då fått sova länge i sin blivande mattes famn. Längre än de andra valparna haft möjlighet att göra då andra familjer inte haft samma möjlighet till detta.

Denna lilla valp har också blivit den mest självsäkra och nyfikna och självständiga, trygga i den kullen. Man får höra ibland att så små valpar inte ska bli störda för det kan göra dem stressade. Men på denna lilla valp märks det tydligt att motsatsen har skett. Den som blivit mest hanterade av utomstående så att säga, är också den tryggaste. Den som uppskattar fysisk hantering mest, som vågar och vill mest och som är mest nyfiken på allting nytt.

Det märks tydligt att hon är väldigt trygg.



Det är lustigt det där. att man inte får störa valparna. att man inte får störa tiken.. varför?
Tiken ska man såklart respektera om hon blir stressad men om hon blir det, är inte något mer grundläggande fel isåfall? ska man avla på en tik som blir stressad? Allting ska såklart vara med måtta. det kan inte sitta 5 familjer med skrikiga barn vid en nyförlöst valp. Men att en lugn familj sitter stilla och gosar med sin valp. Varför ska det stressa tiken? varför blir hon stressad av det? Känner hon att hon måste skydda valparna från människor? varför och vilka signaler ger det till valparna om främmande människor??

Och valparna, varför ska dom blir stressade av det? Vad spelar det för roll om dom vänjer sig vid hantering av olika händer när dom är 2 veckor eller när dom är 4 veckor? Det är så mycket dom ska lära sig, varför inte låta dem börja i tid? Vilken chock det måste bli ifall dom först ska leva i 3-4 veckor utan att träffa folk och sen plötsligt kommer det in en massa människor. Dom måste bli rädda ju?? eller?? Och tiken som då är van vid att inte få umgås med folk? Som har hållts isolerad.
När jag själv blev mamma (inte för att jag är en hund men ibland kan man undra) så var jag inlagd på sjukhus i 3 veckor innan förslossning. Jag fick knappt träffa folk. Efter förlossningen låg jag kvar i 5 dagar och sen väntade ytterligare iallafall 5 dagar hemma där jag skulle hålla mig hemma! undvika folk.
Jisses vad detta stressade mig! jag är en social person och plötsligt hölls jag instängd. Det var mycket jobbigare än att vara sjuk.
Och gissa vad. direkt när jag fick börja röra mig ute blev jag sjuk!! stress sänker immunförsvaret

En tik som är van att vara med, att få upplevelser och intryck, att få aktivering och stimulans, som plötsligt blir instängd och isolerad. Min reaktion till detta i form av hundtränara blir att jag tänker att den tiken måste bli väldigt vaktig av sig. Att hon måste börja vakta sina valpar då hon helt enkelt inte har något annat att göra för att aktivera hjärnan. Precis som en präglad vallhund som inte får valla och då börjar valla sina leksaker, ägare osv. Man får liksom göra det som finns för att bli av med stressen. Om det enda som finns är valparna så blir det ju till att vakta dem.

Hur hanterar den tiken sen när det kommer in människor i bilden? främmande som vill gosa med sin busiga valp? Valpar som springer iväg på äventyr? hur klarar den tiken det? Och vilka signaler ger det valparna?


Ja jag vet inte. jag är inte expert men enligt vad jag sett så verkar det vara hemskt nyttigt för både tik och valpar att få träffa folk tidigt. Dom verkar verkligen må bra av det.



lördag 10 maj 2014

Tusse bantar del 2

Idag fick jag för mig att väga tusse igen. Tyckte nog allt att hon redan såg lite mer smärt ut. Och jodå. 3 hekto hade försvunnit minsann!!

Hon tycker fortfarande power walking rundan är aldeles för lång och blir trött men jag förväntar mig att hennes kondis snart ska komma igång lite bättre. Hon uppskattar iallafall det hela. Hon tigger liiiite mer efter mat. Tycker själv att hon får lite för lite men så får hon då också bara 72 gram till sina 12,3 kilo. Hade hon inte bantat så skulle hon ha fått 123 gram varje måltid. Hon får alltså ca 50 gram mindre än hon skulle haft om hon inte hade bantat. Detta har dock skurits ner på väldigt sakta och nu skär vi inte ner mer på det.

Tusse brukar få någon form av godis när hon kommer in från trädgården eftersom hon annars föredrar att inte komma in. Men denna godis bytte jag redan för 2 veckor sen ut mot en fettsnål väldigt liten godis så det är verkligen inte mycket av det hon får heller o träna gör vi för tillfället inte ändå.
Jag räknar med att få henne i ganska bra form under sommaren så hon är rättså lagom igen till hösten. Men det är ändå ett stort mål jag satt. Jag vill ha henne under 10kr. kanske 9,5-9,8 är lagom men det betyder att hon ska ner nästan 3 kilo. inte riktigt men nästan. det är den del! Men vi får se. Hullet får ju tala mer än vågen.


Det går iallafall framåt o det är jag glad för!

torsdag 8 maj 2014

Tjockis

Tusse är tjock. det är bara så.
Hon har gått på diet i minst ett halvår men hon bara går upp ändå. Jag tror det är för att dieten är färskfoder och tidigare gick hon på torrfoder vilket hon inte åt så fast hon går på diet så äter hon nog ändå mer.

Hon vägde 12,6 kilo när jag vägde henne sist. det är nästan 3 kilo i onödan. Hon ser inte hemskt tjock ut men känner man på henne så är det helt enkelt för mycket och hon har blivit lat också. Vill sova hela dagen.

Jag hade verkligen hoppats på att hon skulle väga mindre eftersom jag bantat henne så länge men hon hade gått upp.

Tusse får INTE en massa godis. Faktum är att hon aldrig vägde så här mkt när hon fick godis eftersom hon då fick det i träningssammanhang där hon var igång hela tiden så det är inte det som är boven. Det är dels kastreringen som gör att man kämpar lite i motvind men framförallt tror jag det är aktivitetsnivån. Pga tidsbrist har jag inte hållt så många kurser och alltså har inte tusse heller varit iväg så mycket. Promenaderna har en tendens att bli nån slags dåligt samvete promenad där hon får snusa fritt och vi i princip inte rör oss eftersom det ska luktas på varje grässtrå.

Men det är här är ju inte ok!!

Så åtgärdslista

1. ännu mindre mat. Hon tigger inte ens längre och har absolut inte bråttom till skålen på morgonen. Där är utrymme. Tidigare har hon på rekomendation fått blötlagd havre som utfyllnad och ca 80gram mat. Nu tar vi bort havren och ger 75 gram mat. Hon klagar inte så det är nog bra.

2. En del mat får man kämpa för. Dels då hon får den i form av köttben istället men jag ska också köpa en kong som jag trycker in maten (färskfoder) i så hon får jobba lite. Bra på sommaren.

3. Mer motion!! Inte ut o lukta promenader bara. nu ska det läggas in riktiga motionsrundor.

Och den biten startade vi med nu för en stund sen. Valde en runda med mycket asfalt så hon inte skulle hitta så mkt dofter o sen gick vi i rask takt med 2 pauser för kisseri. en lagom runda på 1,2 km som nog tog ca 15 minuter att gå tror jag. rask takt så hon blev anfådd. Får ju börja lite nätt. Hon har ju såklart dålig kondis också så kan inte kräva timmesrundor på en gång. Men om jag kan få till 2 såna rundor om dagen med henne och sen blir det lukta där mellan. Så borde vi ju snart kunna öka på och hon borde börja komma i form. Dessutom får matten liten rastning också som kan behövas när man sitter framför datorn hela dagen.


Så dagens promenad blev 1,2 km i regn. Raskt tempo. Hon uppskattade det och blev jättebusig och glad när vi kom hem och rör sig redan mer än vanligt.



Uppdatering följer.

fredag 15 november 2013

foderallergi

Min hund är allergisk mot spannmål. Det är något man hör talas om ganska ofta att hundar är.
För tusse var det så att hon fnattade sig konstant som valp. Vi provade olika foder och mediciner o preperat o inget tog bort det förrän vi provade JwB lamm o ris. Det funkade utmärkt i flera år. Men så i början av året fick hon opereras för hon hade tandfrakturer och efter det var klådan enorm igen.
Vi höll ut, vi provade med oljor, vi bytte foder och av en slump provades Vom och hundemat. Ett färskfoder helt utan spannmål. Hunden slutade klia sig! eller det blev normalt. Hon måste ju få klia sig ibland.
Tusse har nu ätit VoH i ett halvår o kliar sig inte längre. hon slickar om sina tassar o först idag har detta fått betydelse för mig.

Iallafall så har något då hänt som får mig att känna att det här med allergi måste belysas mer.
Först o främst fick jag höra att hundar ALLTID är allergiska mot protein (om dom är foderallergiska vill säga) och att det är en fråga om att hitta VILKET protein dom är känsliga mot.
ok.. hmm. intressant.

för det andra så har mina föräldrars hund haft ett jobbigt halvår där hon får sjukdom på sjukdom o nu har eksem på hela sig. Som ett sista försök att rädda hennes liv föreslog jag att utesluta kött från hennes kost. Detta då föräldrarna noterat att det hela urrartat då hunden började äta samma foder som min hund. Spannmålsfritt.
Hunden blev något bättre och idag har jag ägnat en stund åt att prata i telefon med en kunnig sköterska hos en kunnig veterinär.
Där fick jag lära mig mycket.

En hund som är känslig för något form av mat, har en annan allergi i grunden. Det är sällan som maten är källan till hela allergin. de FLESTA men inte alla, foderkänsliga hundar är känsliga för någon sorts protein. men inte ALLA.
Oftast är hunden i grund o botten allergisk mot pollen, kvalster osv. något som finns i vardagen liksom men så blir det att den blir käsnligt mot något födoämne också.

Iallafall så är det ofta så att det börjar med öronproblem. Öroninflammationer som avlöser varann. Sen blir det massa slickande på tassarna. Ibland stannar det där o man kommer aldrig att tänka på att det var en allergi.
Men ibland händer något. Exempelvis kan hunden ha blivit sjuk och fått sämre immumförsvar av själva sjukdomen men ibland av medicinen. Mina föräldrars hund fick anaplasma i sommar.
Detta gör att allergin verkligen blommar eller vad man ska säga. Den blir mycket mycket värre och det är först då man kanske förstår att det är en allergi. Men det är inte helt självklart att man fattar det då heller.

Vad som händer är att hunden får klåda. Enorm klåda o eksem som vätskar sig och inte läker. Sår som inte läker osv.

Detta är precis vad som hänt denna hund. Exakt!!

Så vad gör man då?
Först o främst får man tag på en veterinär som är duktig på hudsjukdomar. Det är nämligen olka precis som men människorläkare. Dom kan inte vara bäst på hela hunden. Dom ska dessutom kunna många olika djur. Så ring runt o få tag på en som kan hudproblem på hund!

Sen kan man göra olika saker för att ta reda på vad det är för allergi. Foderallergi biten reder man ut med uteslutningsförmåga. Man tar bort allt som kan framkalla allergi genom att i 8 veckor enbart servera allergifoder. Foder där man behandlar proteinet så att det inte kan framkalla allergi. Efter 8 veckor kan man sen prova. Lite fisk. gick det bra? ja? ok då är det inte fisk. lite kyckling? klåda? ojdå ja kyckling ska vi stryka från "går att äta" listan. osv. Men under de 8 veckorna ger man absolut inget annat än fodret o nej det är inte synd om hunden. synd om den är det när den mår dåligt! inte när den får tråkig mat. Det är ingen människa, det är en hund.

En annan sak är blodprov. detta är för att reda ut bottenallergi. kvalster? pollen? osv. Även pricktest kan göras.

Har man en gammal hund är det inte säkert att det är viktigt vad hunden är allergisk mot. då kanske man bara behandlar så hunden inte ska lida av sin allergi.

Att utreda allergi tar tid. Veterinären som är inkopplad här vill ha en timmes undersökning första gången med mycket information. Jag kommer ta det besöket o suga åt mig all information jag får.






lördag 13 april 2013

skönhetstävlingar innan barn

en väninna funderar på att ta valpar på sin hund.
Hon vet att hunden är ett bra exemplar men hon vet också att hon måste springa på utställningar för att någon annan ska bekräfta detta för att hon ska kunna ta några valpar.
För så är det i hundvärlden.
Hundarna måste ställas ut om valparna ska vara något att ha.
Hundarna ska också ögonlysas och en massa sånt annat.
De medicinska undersökningarna är ju bra för att kontrollera att hunden inte är sjuk o för något vidare.

Men för skojs skull överförde vi detta på människor o då blir det ju såhär.


Innan ett par får lov att skaffa barn så måste dom vara med i ett antal skönhetstävlingar. Detta för att domarna ska få bedöma om de blivande föräldrarna är tillräckligt vackra och rastypiska.
Det är alltså inte ok för 2 raser att beblanda sig. Då kallas det blandras och människorvalparna är inte lika mycket värda.

Det ska vara 2 rastypiska föräldrar.
Dessa ska helst ha vunnit och fått cert och sånt på skönhetstävlingarna. Dom ska ha det bästa utseendet och under en kort stund framstå som trevliga. Håret ska vara i rätt frisyr. Vissa raser ska ha det klippt på ett speciellt sätt men inte alla. Vissa måste låta det växa o se hur långt det blir.
 Om dom är trevliga och mentalt stabila utanför tävlingen eller hemma spelar ingen roll. ingen är intresserad av det.
Läkare gör en undersökning och man blir bortgallrad om man har lite ont i ett knä, dålig syn, dålig hörsel. allergi, exem, trasig rygg.


De som då får bra bedömningar i de här skönhetstävlingarna får sen para ihop sig.
Inom hundvärlden finns en del som låter hundarna avgöra om dom är intresserade men en del uppfödare bryr sig inte om det utan gör en matchning efter eget tycke och tvingar tiken.
Det här genomförs med människor i vissa länder också.
Där föräldrarna väljer make/maka till sitt barn och struntar i deras åsikter men här i sverige kallar vi detta våldtäckt.


De människor som inte är vackra nog eller som är lite för tjocka, som blir nervösa och därför kanske agerar lite tokig, de som inte har rätt hår eller behöver glasögon får då inte bli föräldrar.

Skönhetstävlingarna är något man helst ska börja med redan när barnen är små. Det gäller att ha så många bedömningar som möjligt och sen gör man en hemsida där man berättar om barnens bedömningar och skyltar med hur vackra dom är.

Detta ska helst göras så snart man fått sitt barn med sig hem från sjukhuset och sen göras kontinuerligt.
Allt för att barnet som vuxen ska ha så goda chanser som möjligt att få lov att bli förälder.

Har ni sett toddlers and tiaras? eller honey boo boo?






Alltså alla får göra sina egna val. vill man ställa ut/ vara med i skönhetstävlingar så är det väl fine.
Men tänk om detta vore ett krav för att våra barn inte skulle anses ha ett sämre värde...


tisdag 29 januari 2013

vad sa du??

Hundar pratar inte svenska. Dom kan inte förstå för att vi skriker kommandot för dom pratar fortfarande inte svenska.

Ändå envisas de flesta valpköpare med att tro att hunden kan följande
Nej
Tyst
sitt namn
kom

många tror även att hunden kan sitt.

Varför tror man det? ja namnet är inte orealistiskt för har man meddelat uppfödaren det i tid kan hunden faktiskt ha fått börja höra sitt namn tidigare. Det beror på uppfödaren.
MEN om jag ryter nej till min lilla valp så kommer den att sluta dom där första gångerna. inte för att du sa nej utan för att du är läskigt o hunden slutar i rena förskräckelsen. Tills du gjort det så många gånger att den inte längre blir rädd, eller att den blivit tuff nog att istället försvara eller forstätta vad den höll på med.

Tyst
det här är så underhållande.
Hunden skäller för den hör något o genast glömmer vi att den inte pratar svenska.
TYST säger vi. hunden tittar skrämt på oss. men så kommer den ihåg ljudet.
"vov vov vov vov"
" TYST!"
"vov vov vov vov "
"TYST!"

så håller man på så ett antal gånger.
o här händer i pricnip en av 3 saker.
1. hunden blir tyst för att den blir förskräckt o kaaaanske glömmer fortsätta skälla. eller så börjar den igen om en stund.
2. hunden blir uppjagad för matte/husse skäller också!! då måste jag skälla MER
3. Hunden kopplar ihop beteendet skall med ordet tyst. och beteendet heter nu tyst.

nr 3. är vanligast.
så efter några repetitionspass. alltså hunden skäller spontant och vi vrålar tyst, så har vi då lärt hunden att när jag säger tyst betyder det skäll!!

så om vi översätter tyst till det inlärda beteendet så blir det ju skall och situationen ser nu ut såhär

Hunden "vov vov vov"
Matte/husse" SKALL!!"
hunden: vov vov vov vov vov"
matte/husse jag sa SKALL
Hunden VOV VOV VOOOOOOV!!!
osv.
o sen blir matte eller husse tillslut arg för att hunden löd det inövade kommandot!!

Kom
De flesta små valpar är osäkra när dom är nyinflyttade. Det är ju inte konstigt. mamma o alla syskonen är borta. alla trygga vrår "hemma hos uppfödaren" är borta o man vet inte riktigt var man ska bli av. Men så förstår valpen att den där människan ska jag följa efter för då är jag trygg.
Så har man valpen lös nånstans och när man vill att den ska komma säger man "kom då!" varpå hunden hör den trygga bekanta rösten o söker sig dit.
du kan lika gärna säga "långtradare" o hunden kommer lika glatt.
Den kan inte ordet, den kan matte/husse trygghet om dom låter kanske det händer nåt skoj och dit vill jag!

Det är inte fel att säga kom när valpen är i denna situation. tvärtom bra MEN så en dag blir valpen kaxig o vågar utforska världen lite själv. lite självständig.
Den kommer inte på inkallning för den kan inte ordet, den har följt rösten o det gör den inte längre.
Scenario: hunden busar o ägaren säger "kom" hunden reagerar inte. så ägaren säger "kom " o  hunden reagerar inte. ägaren ROPAR "KOM" o hunden tittar upp för att se vad det var som orsakade matte eller husses väsnande" o sen busar den vidare.
Om folk tittar på så kämpar man extra länge med detta av någon anledning.
kom kom kom kom kom kom kom när hunden springer bort o busar.

Så vad gör vi. jo vi kopplar ihop kom med spring o busa.. o genast har vi lärt hunden att när vi säger kom ska den busa.

Det här funkar yppeligt på vuxna hundar också. När jag var nybliven mamma och ammade en sjuk dotter så var det sambos jobb att aktivera hunden. Träna ville ha inte så dom busade. Dom lekte gömme!!
Tusse älskade leken. hon gjorde allt för att starta den o var såååå glad. Men när hon hittade husse gällde det att springa! Ibland var det såååå spännande så hon stod runt hörnet o gnällde o då sa husse "kom då" o sen sprang dom

När dotter var ca 6 månader åkte jag o tusse på kurs. Vi hade hundarna lösa i ett ridhus och tusse var långt borta men vände o lufsade sakta mot mig. För att få lite tempo ropade jag "kom då" varpå tusse blev jättealert o glad o satte fart, på andra hållet...
vad hände?
jag provade igen. kom då tusse! tusse lika glad, tittade på mig, satte fart, åt andra hållet.
Då kom jag på. "kom då" betydde , spring så jagar jag dig!!
Numera är inkallningskommandot "tusse kom!" för kom då har ju fått en annan betydelse.

Sen har vi då ett magiskt ord också..
INTE.

"min hund får INTE hoppa"
"min hund får INTE tigga"
"Min hund får INTE skälla"
"min hund får INTE vara i soffan" osv osv osv

det finns så många inte.
Men om vi tänker såhär.
jag ber dig skriva en bokstav på ett papper o det ska inte vara k.
vet du vilken jag vill ha då?
eller den här
TÄNK INTE PÅ ROSA ELEFANTER!!
kan du tänka på nåt annat nu?

Så gör vi istället såhär
Papper o penna. skriv bokstaven Ö
vet du vad jag vill ha nu? ja såklart. ett ö! skitenkelt! hallå är du dum eller?

och
Tänk på vita hästar.
tänker du fortfarande på rosa elefanter? ja nu gör du haha.

Men häng med i resonemanget.
Ordet INTE lämnar oändligt många alternativ.
Häromdagen satt jag i ett väntrum med min fortfarande sjuka dotter och hon var lite rädd.
så jag berättade vad som skulle hända. Hon skulle vara hungrig, dricka nån konstig saft som kanske inte var god. Och hon skulle ligga på ett bord o konstiga ställningar så surrade en maskin lite runt o över henne och tog bilder på att hon låg där o drack saft, o sen får man en BIL!!!
woooow tyckte min dotter o ville genast in. Hon undrade "får man spruta" nej svarade jag o hon undrade inte det mer.
"men tänk om maskinen slår i min arm" sa hon o jag visade att jag kommer stå brevid o att om den slåss så skulle jag lägga mig över henne o skydda henne.
ok.. ja men då kunde det nog bli skoj.

Så hörde jag andra föräldrar till sina gråtande barn"men det är INTE farligt" "dom ska INTE sticka dig"
"Det är INTE som sist"

o ungen gömde sig o var hysterisk. Ingen aning om vad som skulle ske men hon hade fått en lista på obehagliga saker som INTE skulle ske.

När vi lägger in ordet inte så påverkar det dessutom hjärnan. Vi ställer in oss på att det blir svårt o jobbigt och ger upp innan vi börjat ens.

Men om vi då vänder på det.
Vad SKA hunden göra. Som jag o min dotter i väntrummet. Vad KOMMER att ske?

Hunden får inte hoppa blir
hunden ska sitta när den hälsar.

hunden får inte skälla blir
när hunden hör nåt ska den titta på mig och sen vrida tillbaka huvudet för att visa var ljudet kom från

Hunden får inte tigga blir
när vi äter ska hunden ligga på sin filt

Hunden får inte vara i soffan blir
Hunden ska vila i sin bädd.

Genast har vi något konkret att träna in. Där är inte tusen alternativ och det blir lättare för hunden. oh det kommer nån, jaa då ska jag sitta!
eller jaaa det kommer nån då ska jag inte hoppa... men vad ska jag då göra? jag vet! jag knyter upp skorna på gästen!! varför blev ingen glad? jag hoppade ju inte?

såååå

tänk på vad ni säger!!! gör det enkelt o sluta döpa saker till fel namn. om hunden skäller, säg skall! så har ni ju fått det kommandot helt gratis o efter skall får man godis. hunden kommer garanterat inte att skälla så många gånger. den säger vov, ni säger skall, den säger vov o springer sen för att gå godis.