situation köttbulle?

hur ofta läser man inte om situationer där hunden får syn på en hare osv eller låser sig vid något och att "då finns det ingen köttbulle eller klicker i världen som kan få hunden att sluta". Det står på mååååånga korrigeringshundskolors hemsidor.

Idag hade vi en situation som jag, pga just den där klassiska hänvisningen till köttbulle, väljer att kalla
"situation köttbulle"

Såhär var det. Jag släppte ut hundarna i trädgården och smet sen in och la Cassandra, samt hämtade tvättkorgen. jag var nog borta i 90 sekunder ca (min dotter går väldigt snabbt att lägga). På väg ut hörde jag ett skällande. Tusse och en annan hund..
De tslutade inte och lät som att den andra hunde stod i trädgården.. oh nej tänkte jag och trodde att det var någon av kvarterets rymmarhundar som var ute igen.
Katja skällde inte för hon skäller i precis alla situationer utom dom där andra hundar skäller.. Men hon backade upp Tusse med sin närvaro.

Iallafall så ser jag att den främmande hunden har både koppel och matte med sig! Jag tänker direkt: varför står dom kvar?
Sen inser jag att matten inte klarar av att flytta sin hund. Jag ser hur hon står och drar med all sin kroppsvikt och kraft i kopplet men hunden rör sig inte.

Jag står kanske 15 meter bort och kallar "Katja, Tusse kom!" en gång, inte arg, helt som vanligt fast lite högre så dom ska höra mig genom skällandet. Genast vänder båda hundarna mot mig. Katja med lite avstånd för annars vet hon att Tusse kan bli lite sur på henne. Jag klappar händer och säger "braaaaa!" Tusse överlycklig studsar jämfota fram till mig, fortfarande lite skällande. Katja jätteglad men lite osäker. Håller sig nära staketet men tittar på mig och är tyst och sitter stilla. Öronen och ögonen är det enda som avslöjar lite osäkerhet. Hon ser lite stressad ut i blicken och öronen lyssnar spännt.

Matte + hund har inte rört sig. hunden skäller och matte sliter och drar. Jag ber Tusse sätta sig vid min sida. Hon tar ett steg mot stakeket och jag visar med blicken var jag vill ha henne. Hon sätter sig vid mitt vänstra ben. Bra säger jag, lugnt och lite dämpat. Jag vill ju lugna med mitt beröm nu. sitt kvar, jag visar upp handen för att vara extra tydlig. Jag går fram och berömmer Katja. Vi är stilla alla 3. Stilla och tysta. Jag håller kontakten med båda mina hundar och visar vad jag anser är ledarskap. Jag berättar hur dom bör agera, jag förstärker rätt beteende och jag tar över ansvaret. Mina hundar slappnar av och är stilla för att jag har bett dem.

Matte+hund har nu lyckats ta sig ca 2 meter. Jag ser dem genom buskarna och undrar varför de står kvar. Skulle det på andra hållet?? det är ju bara att gå nu då. Mina hundar är tysta och stilla och jag är på plats. Jag tänker inte ta in dem för att dom ska kunna gå förbi.. Kanske ska jag erbjuda dem lite hjälp? Misstänker att det inte är läge.

jag ber åter hundarna att sitta kvar, inte för att de rört sig utan för att jag kommer att röra mig och jag bara vill påminna dem om vad som gäller så de inte följer med. Jag går fram till staketet så jag kan se ut. Matte verkar pusta ut.. blev hon så slut? Hon går vidare. Vad väntade hon på? Naivt ville jag tro att hon ville utnyttja tillfället till att träna hunden på situationen men nej.. hon bara fick fortfarande kämpa för att dra med sig sin hund.

Mina hundar är fortfarande där jag placerade dem. Tysta, lugna. Jag ger tusse frikommando och hon är överlycklig. Hon fick ju jobba!! hon fick dessutom jobba med ett svårt störningsmoment! Och hon klarade det galant! Tusse är jätteglad och får massa beröm. Av mig, med röst och att jag klappar om och leker lite. Godis och klicker hade jag inte med mig och det behövs heller inte när det är något hunden redan kan. Det var ingen nyinlärning, det var bara en inkallning och ett sitt kvar med svårt störning. Inget svårt för Tusse inte! verkligen inte.

Sen ger jag Katja frikommando. Jag vet att jag inte kan berömma dom 2 hundarna samtidigt för Tusse tycker att jag är HENNES och då vill katja inte gå fram. Så en i taget. Katja blir också jätteglad och jag berömmer henne likadant. Sen vänder jag och går innåt och hundarna kommer i full fräs lyckligt efter. Dom VILL vara där jag är. Dom VILL följa mig.


Hennes metod.. tvinga! vilket är grunden i korrigeringsträning. Det kan ja ginte påstå funkade direkt alls!

Min metod.. ja här kommer köttbullen in..
"det finns inte en köttbulle eller klicker i världen som kan få hunden att bryta.." Men vet du vad som felar här..
Om du har använt klicker och "köttbulle" tillräckligt mycket.. ja då hamnar du inte den typen av situation som de hundskolorna måste lära ut hur man bryter.. vi behöver inte lära ut hur man bryter det på vår hundskola för vi lär ut hur man inte hamnar där istället..

En hundskola som skyltar med att man får lära sig att bryta sin hunds aggresiva eller farliga beteende.. Är det inte ganska solklart att man på en sån hundskola inte jobbar bort beteendena? man bara lär sig hur man kan göra för att rädda situationen just den gången..

Är inte det lite som att sälja en helt ny tv och förklara att du får dänga fjärrkontrollen i golvet NÄR den strular. Vill du köpa den då eller väljer du en som förväntas funka??

Jag förstår inte hur folk kan tycka att det är bra? är det bara jag (nä det är det inte, jag borde skriva vi så vet nog alla vem jag menar) som hellre ser till så att där inte är något problem, än att lära mig hur jag ska lösa det?


Åk till bilhandlaren för att köpa ny bil. Du ska ha en Golf GTI -06 säljaren säger
här har vi en röd som oftast funkar. Men OM du hamnar vid rödljus (lite som OM du möter en löptik. det lär ju hända såvida du inte bor avskilt på landet flera mil ifrån alla andra) så kommer du att behöva ett extra batteri och startkablar för att få igång den. Men det går, oftast.

Här har vi en annan röd. Likadan fast du får ett nytt batteri till så vet du att den inte kommer att strula med den biten om du bara sköter om den.

alla som kör med korrigering och som väljer en hundskola där man får lära sig att hantera den svåra situationen istället för att förebygga den.. ni är jävligt korkade rent ut sagt!!



Och By the way.. Ceasar fucking millan igår.. Elhalsband "kittlar" inte bara lite. Snälla snälla låt mig sätta ett elhalsband på dig så jag får se om du skrattar. Och alla ni som tror honom.. kom igen.. jag får prova på er! hundar har inte alls en mycket högre smärttröskel än vi har, dom bara klagar inte lika snabbt.